Under denna vår och sommar har jag arbetat en hel del inom vården, som ett komplement till min verksamhet (nu i coronatider). I det yrket har jag verkligen fått ställa mina kommunikationskunskaper på prövning. Inom hemtjänsten där jag arbetar får jag träffa så många olika människor med olika behov av service. För service är också till största delen vad det handlar om. En service som brukaren ibland egentligen inte önskar men blivit övertalad till från en anhörig eller känt sig nödgad att ta emot. I hemtjänsten kommer vi väldigt nära brukaren och dennes integritet. Vi kommer in i deras privata hem och ”rotar” i garderober och skåp. Då gäller det framförallt att vara mycket lyhörd och visa sin respekt för mottagaren.
Jag måste säga att jag är full av beundran för många av mina kollegor som på ett föredömligt sätt bemöter sina brukare. Visst finns det undantag men av de jag mött är dessa mycket få. Tyvärr är det ofta undantagen som lyfts fram i media.
Att kommunicera service är en konst. Det handlar så mycket om både vad du väljer för ord och hur du framför dem. Ibland kan en mycket liten förändring göra stor skillnad.
I veckans blogginlägg vill jag dela med mig av några tankar som slagit mig speciellt nu i mitt arbete inom hemtjänsten
1. Vem skall du kommunicera service till?
I all kommunikation så är det viktigt att anpassa sin kommunikation till den du vill kommunicera med. Att förstå att andra inte förstår detsamma som du förstår. När jag besöker mina brukare så är alla helt olika individer inte bara vad gäller behov utan också bakgrund, intresse och värderingar. Någon vill gärna prata och själv berätta vad de önskar, en annan vill helst att man ”bara skall göra” utan att säga så mycket och en tredje vill helst inte att jag skall komma överhuvud taget. Någon känner sig bitter över sin situation vilket kan gå ut över dennes bemötande mot mig. En annan är full av tacksamhet och glädje av att få besök.
Då gäller det att vara lyhörd och anpassa sitt agerande, sina ord till just hen.
2. Alla har en historia
Det är så lätt att ”dra alla över en kam” eller att bemöta en person efter det som jag ser och hör just nu. Men alla har en historia, en bakgrund. Jag brukar ta för vana att titta på bilder och tavlor hos den jag besöker. Har jag tid så brukar jag också fråga om dem (om det funkar för just den personen förstås). Om jag känner till en del av personens historia så blir det också lättare att bemöta den på rätt sätt.
Ett stort behov hos oss människor är att känna att vi är någon, att vi är betydelsefulla. Även en dement person har en historia och behöver känna sig betydelsefull.
3. Min känsla speglar över i min kommunikation
Självfallet finns det brukare som jag tycker bättre om än andra. Även om jag, som jag brukar säga, tar på mig min professionella kappa så är det lite lättare att gå till vissa. I dessa fall har jag haft stor glädje av min skådespelarbakgrund. Missförstå mig nu rätt, det handlar inte om att visa upp en fasad, då blir det dåligt skådespeleri, nej det handlar om att snabbt kunna försätta sig i olika tillstånd. Det finns faktiskt en och annan brukare som av någon anledning är så bitter på sitt liv att det enda roliga den har är att spy galla över sin hemtjänstpersonal. Går jag då in till den personen med en obehagskänsla så smittar det. Ja, detta behöver inte bara gälla den bittre det kan även gälla en person som du av någon anledning själv känner oro inför att träffa. Ett bra knep som har hjälpt mig många gånger är att precis som jag gör innan jag går in på scen så gör jag en kort preparation innan jag öppnar dörren. Det kan vara att jag sträcker på mig (tar hjälp av gardintricket) och tänker några positiva tankar. Jag försätter mig helt enkelt i ett positivt tillstånd.
Tre sätt att påverka ditt sinnestillstånd
öppna dina gardiner och ta hjälp ditt kroppsspråk
I min Youtubekanal så hittar du en beskrivning på ”gardintricket” .
Du som läser min blogg kanske arbetar med något helt annat. Men visst gäller detta även i vår vardag? Kommentera gärna hur du tänker när det gäller kommunikation och service.
