”Men jag är ju ingen talare”

Den frasen får jag ofta höra.
Många tror att kunna tala för sig är en personlighet, något vissa förunnat. Visst finns det människor med talang även inom detta område. Men jag vill bestämt hävda att detta är något alla kan utveckla och bli bra på. Jag tror det var Anneli Alhanko, hovdansösen, som sa en gång om sin förmåga att det var 99 % svett och 1% talang.

När jag själv var barn så var jag ofta mycket blyg, jag var rädd för att göra fel och tyckte att alla andra var så världsvana och säkra. För min egen del blev just osäkerheten drivkraften till att vilja lära mig så jag slapp känna mig dum och bortkommen, en känsla som jag upplevde mycket plågsam.

Teatern blev mitt sätt, där fick jag lov att pröva olika sidor av mig själv, där är det tillåtet att  var dum, elak, snäll, blyg  etc (jag kan ju skylla på rollen). Med hjälp av att spela teater fick jag utforska mig själv, träna mina verktyg och blev på så sätt säkrare som person. Ibland får jag kommentaren att genom teatern döljer man sitt eget jag och sätter upp en fasad. Men jag vill inte riktigt uttrycka det så. För att du skall kunna spela en roll riktigt bra och få spelet ”äkta” så måste du använda dig själv. Teatern blev en upptäcktsresa i mig själv och jag upptäckte att jag har alla de där sidorna, ja t.o.m. de där obehagliga sidorna som jag som väluppfostrad medborgare inte vill kännas vid såsom: girighet, avundsjuka, grinig, sur, elak osv. men även mod, styrka, generositet, glädje etc. Jag såg min personlighet som ett pussel. I pusslet finns alla bitar, både positiva sidor och negativa. Kan du se dig själv så kan du också välja pusselbit. Plocka fram den pusselbit du vill utveckla och använda. Polera den pusselbiten och träna den så börjar den ta mer plats och de där andra sidorna som du inte är så förtjust i bleknar och blir mindre.

Att tänka på det viset hjälper mig också i min konversation med andra, även min mottagare består ju av ett pussel, det kanske bara i mitt tycke är fel pusselbit som är framplockad just idag. Det är också skönt att tänka att en hel människa består av ett helt pussel.

Så om du vill komma över din blyghet eller osäkerhet, tänk på ditt ”pussel” och träna dig i att plocka fram rätt pusselbit för rätt tillfälle.

En annan sak som är jättebra att tänka på är att det är du själv som har makten att besluta om du har ”gjort bort dig” eller inte. Bestämmer du att det är ok så är det ok!

Härlig helg!

Cecilia