0703 - 73 88 05 info@ceciliagranquist.se
Service och kommunikation på olika nivåer

Att service och kommunikation hör ihop det tror jag vi alla kan vara överens om. Men att så lite kan göra så stor skillnad, det tänker nog inte alla på. I veckans blogg skall du få min självupplevda berättelse.

Hemester på cykel – en berättelse om service och kommunikation

Solen skiner från en klarblå himmel och jag och min man beslutar oss för att göra vår lilla årliga tradition av hemester. Det hela består i att vi cyklar från vår lilla by Baskemölla utmed havet genom Brantevik och ner till Skillinge där vi äter nystekt sillamacka på Rökeriet. En sträcka på ca 3mil tur och retur.

Ja, egentligen börjar berättelsen redan dagen innan då vi cyklar in till Simrishamn för några små ärenden. Min man som cyklar bakom mig uppmärksammar att mitt bakhjul är skevt så vi beslutar att cykla upp till Simon och hans cykelaffär, Österlens cykel och motor. Hos cykelhandlaren är det full rulle och en skylt möter oss att man inte hinner ta emot några större reparationer. Jag visar upp min cykel i hopp att det kanske bara är lite extra luft i däcken som behövs. Killen som tar emot gör en snabb titt och konstaterar att där behövs mer än så. Han förklarar vänligt att helst bör jag inte cykla alls på cykeln förrän den är lagad. Eftersom vi är stamkunder så ska han försöka göra sitt bästa för att hinna med den, men behöver åtminstone några dagar på sig. Jag tänker högt att där rök vår lilla planerade hemester till Skillinge. Killen säger att han ska göra vad han kan och lovar ringa så snart den är klar. Tröstande kommunikation som gör att det ändå känns lite bättre.

Vi gör en runda på stan och passar på att testa stans nya glassbar. På glassbaren får jag uppleva ännu ett fint exempel på bra service och kommunikation. Det är faktiskt en kommunikationsmiss som utlöser det hela. Nyfiken glassälskare som jag är, börjar jag fråga om alla olika smaker och vad de innehåller. När jag så äntligen gör mitt val av smaker så tar expediten fel sort (kanske inte så konstigt efter allt mitt frågande och velande). Jag påpekar det lite som i förbigående eftersom det faktiskt inte gör så mycket. Men snabbt lägger expediten på en skopa till av smaken jag velat ha och bjuder på den med ett leende.

Efter att ha njutit av våra glassar hör jag plinget av ett sms i min telefon. Det är cykelhandlaren som redan fixat min cykel! Så glad jag blev! Nu kan vi ändå göra vår hemestertripp till Skillinge.

Nästa dag begär vi oss iväg, jag på min nyservade cykel. Åh så härligt, solen skiner och vinden är mjuk och svalkande när vi cyklar fram genom landskapet.

Väl framme vid Rökeriet i Skillinge hittar vi ett bord i skuggan och slår oss ned för att njuta av nystekt sill på grov rågbrödsmacka. Såå gott! Fler gäster kommer och borden blir snart fullsatta, iallafall de som står i skuggan. Det är hett nu. Så ser vi ett äldre par som ser sig omkring, de slår sig ned vid ett av de kvarvarande borden i solen. Vi ser att framförallt damen nog skulle må bra av lite skugga, hon tar fram ett paraply som skydd.

Servitrisen kommer ut för att servera dem sin sill. Mannen passar då på att fråga om det möjligen finns något parasoll. Flickan ser knappt på dem och svarar helt kort: ”nej det har vi inte”.  Hon ser besvärad och stressad ut och rusar med hast iväg för att  (antagligen) slippa fler besvärande frågor.

Eftersom vi satt alldeles i närheten kunde vi inte annat än beröras av det hela. Min käre make beslutade sig för att iklä sig rollen som gentleman och erbjöd paret vårt bord. Vi var ju ändå i det närmsta klara.

Tre möten av service, men så olika i sin kommunikation

Tre möten av service men så olika. De två förstnämnda visade empati och lyhördhet. Och jag kan lova att även om cykelhandlaren inte hunnit göra klart min cykel så snabbt så hade jag inte blivit besviken, inte på honom i alla fall. Och glassbaren, den där lilla extrakulan med glass gjorde att jag gärna kommer igen och rekommenderar vidare.
Men den sistnämnda…Jag förstår att flickan var stressad och kanske helt ny på sitt sommarjobb. Men det hade ju behövts så lite. Visserligen hade hon inte kunnat trolla fram ett parasoll i en hast. Men hon hade kunnat stanna upp för ett par sekunder och visat sin empati. Kanske hjälp paret med att reservera ett bord i skuggan så fort det blivit ledigt. Nu vände hon snabbt på klacken, nästan som i flykt från något obehagligt.

Slutsats

För att skapa god service behövs det faktiskt inte så mycket. Du behöver inte vända ut och in på dig själv eller lova något som du inte kan hålla (att lova och inte hålla gör mer skada en nytta). Oftast räcker det med att se, lyssna och visa empati. Det tar heller inte så lång tid. Jag vill påstå att du hinner även hur stressad du än är.