Vad gör att vi lyssnar?

Vad är det egentligen som gör att vi människor lyssnar och tar till oss ett budskap?

Inom kommunikationssammanhang brukar vi tala om vilken stor del, orden, kroppen resp rösten tar i vår uppmärksamhet. De flesta är då ense om att vårt kroppsspråk står för största delen. Men naturligtvis är det inte hela sanningen. Mottagarens intresse, önskan och förväntan spelar också en stor del. Talesättet ”vi hör det vi vill höra” säger en hel del.

Därför vill jag mena att det är så otroligt viktigt att släppa taget om dig själv och koncentrera dig på mottagaren när du vill framföra ditt budskap. När jag gick på scenskolan och tog tal och röstlektioner så avslutade vår pedagog kursen med att säga: ”Glöm nu allt vad du lärt dig och koncentrera dig på din publik och det du vill förmedla med lust, blod och innehåll”.

Din kropp, röst och tal är dina verktyg liksom ditt retoriska upplägg, din kunskap och innehållet i det du vill förmedla. Träna det, och träna så att du kan släppa taget. Men träna också din ”lyhördhet” så att du kan använda rätt ”redskap” på ”rätt” mottagare.
Varje mottagare har sina förväntningar, önskemål och ”knappar” som attraherar. Har du tränat dina redskap kan du i lugn och ro koncentrera dig på din mottagare och nå denne på bästa sätt.

Detta är inte minst viktigt om du vill nå människor som från början har negativa förväntningar eller är av annan åsikt än den du har. Då måste du först skapa det man kallar ”rapport” inom beteendekunskapen NLP (nevro lingvistisk programmering). Rapport kan man säga står för samspel på alla nivåer.
Skapa rapport kan du göra genom just lyhördhet att se till att vara på ”rätt våglängd”. Det funkar exempelvis inte att vara superhurtig till en person som är lågstämd.

Ett tydligt exempel på detta fick jag häromdagen då jag var på ett möte där allmänheten skulle få träffa sina politiker och kommunala tjänstemän för att ställa frågor. Till saken hör att de flesta av besökarna redan var ganska uppretade på ett beslut som man tyckte var alldeles fel. Kommunalrådet började med att bemöta besökarna genom att göra det tydligt att här är det vissa regler som gäller och frågorna skulle tas i den ordning som var skrivet. När man då opponerade sig och sa att frågan som besökarna hade kommit för var satt sist, fortsatte kommunalrådet att hävda att ordningen måste gälla. Vilket naturligtvis ledde till ”grymt” i lokalen. Då reste sig en ur oppositionen och sa att nog skulle man väl kunna hörsamma besökarna och vända på dagordningen. Vilket så också blev fallet. Vem plockade politiska poäng, kan man fråga?

Härlig helg!

Cecilia