Hej,
Nu har bloggen handlat om ord och ”språkdräkt” ett par gånger. Vad är då inte bättre än att fortsätta under temat berätta?
Att berätta sin historia, berätta och ”befolka sitt varumärke” har ju blivit riktigt ”inne”. Och visst är det ett mycket kraftfullt verktyg när du vill få mottagaren att bli berörd och du blir ihågkommen på ett helt annat sätt än om du traditionellt staplar fakta på varandra.
Många av våra deltagare på kurserna i berättarteknik brukar tycka när de först kommer till oss att det är så svårt att hitta sina berättelser.
– Men jag har ju inget att berätta. Säger de.
Just så sa Ingvor till Jerk och mig då vi höll vår kurs för ett gäng företagare i Kronoberg. Ingvor har en optikerbutik i Tingsryd. Vi frågade henne vad hon ville förmedla till sina kunder och hon berättade hur viktigt hon tycker det är att engagera sig i kunden.
Vi frågade då vidare om hon kunde berätta om någon händelse i butiken som skulle kunna beskriva hennes engagemang. Efter ett par vändor av frågor och funderingar så kom den, berättelsen.
En dag när Ingvor som vanligt stod i sin butik kom en herre in. Han såg sig lite tvekande runt i butiken och verkade ganska vilsen. Ingvor frågade som hon brukar om han ville ha hjälp. Men då svarade han generat att han egentligen inte behövde några glasögon. – Nej, det var frun som hade propsat på att han skulle besöka en optiker. Mannen hade nämligen lidit av huvudvärk en tid och nu trodde hans fru att han behövde glasögon. Ingvor svarade då att när han nu ändå var här så skulle hon väl kunna få göra en synundersökning. Och jodå, det gick väl bra. Men när Ingvor gjorde undersökningen så märkte hon att något inte stod rätt till med mannens ögon. Hon gjorde några extra kontroller och beslutade att rekommendera mannen ett besök hos ögonläkare. Ja, hon hjälpte även till med en remiss så han snabbt skulle få en tid.
En kort tid därefter får Ingvor en stor blombukett tillsänd sig från mannen och hans fru. Tack vare att Ingvor gjorde synundersökningen och direkt hänvisade vidare till ögonläkare så kunde mannens syn räddas. Han hade drabbats av en allvarlig tryckförändring som kunde kostat hans syn om han inte fått hjälp i tid.
Visst är detta en historia väl värd att berätta? Och visst förmedlar den Ingvors engagemang för sina kunder?
Men Ingvor trodde inte hon hade något att berätta
Jag tror att Ingvor är mycket vanlig. Som i ordspråket ”vi ser inte skogen för alla träd”. Vi tror ofta vi måste vara så unika och speciella för att duga och så censurerar vi oss själva. Men jag inte bara tror utan jag vet att vi alla är unika och har något spännande att berätta. Det handlar egentligen bara om att komma igång och lära sig ta vara på det som händer runt omkring.
Den klassiska sagan börjar alltid med; Det var en gång….. .
Det var en gång när jag i vanlig ordning stod bakom disken i min butik . Då kom en man in och…
Eller: Det var en gång två av våra anställda som alltid brukade kivas om att ….
För att en historia skall vara intressant att lyssna till så behövs ett ”skelett” , dvs något att hänga upp orden på. Vi kallar dem för de tre Pna: Person, Plats och Problem. Och så behöver vi en början och ett slut. Resten ger sig nästan självt.
Ingvors berättelse innehåller allt detta .
I mitt förra blogginlägg pratade jag om språkdräkt. Klä gärna orden med målande beskrivningar, det gör hela berättelsen mer levande och den griper tag i oss.
Lycka till och härlig helg!
Cecilia