Hej!
När jag håller mina kurser i kommunikation brukar jag alltid framhålla hur viktigt det är att passa på att testa. Varför skall man annars gå en kurs? Kan jag tycka. På en kurs skall du få möjlighet att testa det där som du funderar på om det är möjligt och som kan vara svårt att göra när det är sk skarpt läge.
För en tid sedan hade jag en kursdeltagare som verkligen tog tillfället i akt, vågade testa och som jag nu vill passa på att berätta om:
Vi hade kommit mot slutet av dag ett på min två dagars kurs i kommunikation och det var dags för mig att presentera deltagarnas uppdrag till nästkommande kursdag. Uppdraget var att förbereda en 3 minuters presentation i ett valfritt ämne. Jag ser då en av deltagarna, Nina, skruva på sig med en ängslig blick i ögonen.
Jag förstår att det är bäst att upprepa mina ledord: ”Detta är en kurs och då får man lov att testa, vilket också innebär att det är omöjligt att göra fel eller att göra bort sig”. Ninas blick blir genast mer bestämd, ja något glimmar till i hennes ögon.
När vi så ses igen, kursdag nummer 2 möter jag en rakryggad Nina med en stor tavla som hon skall använda som rekvisita till sin presentation. När det så blir dags för Nina att hålla sitt anförande får vi lyssna till en mycket stark och gripande berättelse om övergrepp och förnedring. Berättelsen är omskakande samtidigt som den inger styrka och hopp. Vi får lyssna på en kvinna som har varit med om hemska händelser och som har lyckats inte bara överleva utan också hittat styrkan och nu vill hon inge hopp till alla de som på något sätt är eller har varit med om liknande.
Jag och övriga deltagare är fulla av beundran för Ninas mod att dela med sig av detta till oss. Då svarar Nina: ”Denna berättelse har jag så länge velat berätta men inte riktigt vågat eller vetat hur. Nu fick jag äntligen lov att testa så nu vet jag att jag kan!
Härlig helg!
Cecilia
